Min näsa har gått sönder!/Busted nose!
Man ska då aldrig vara riktigt glad!
Berättade ju i förra inlägget att mamma insjuknat i cancer igen. I måndags träffade hon läkare i Umeå som trots allt gav positiva besked och vårt hopp visste inga gränser! Stora stenar lyftes från våra axlar och livet kändes plötsligt lättare igen… Ett tag! På tisdagen kom vår bardrumsexpert förbi och det konstaterades att vattenskadan är så illa som vi befarat - underarbetet är kasst och vi kommer att måsta byta skivor i både väggar och golv. Som om inte detta var nog så lyckades yngste sonen på 1,5 år med konststycket att spräcka mitt näsben på onsdag förmiddag! Vi låg på golvet i deras rum och myste och småbusade lite när han plötsligt tar fart och kastar sig raklång baklänges! Eftersom jag redan låg på golvet hade jag ingenstans att ta vägen - smällen var omedelbar och den var klockren! Det vara bara att packa in ungarna i bilen och skjutsa mig på akuten. Tur i oturen så kom smällen rakt framifrån så de behövde aldrig bryta till näsan. Nån röntgen blev det heller inte eftersom det tog flera timmar innan jag fick träffa en läkare och alla bitar verkade ligga på plats, men en spricka är det alla gånger trodde de. Så här såg näsan ut sent i går kväll i alla fall:
Never be too happy!!
As I told in my last post my mother’s cancer is back so monday she met with the doctors in Umeå and he gave relatively good news and our hope suddenly had no limits! It was as if a huge block of rock was lifted off our shoulders and suddenly life was easier again… For a short while! Tuesday our bathroom-handyman came by and we discovered that the waterdamage was as bad as we feared it would be - We need to replace both floor and walls. As if that wasn’t enough our youngest son, 1,5 y/o, managed to bust my nose wednesday morning. We were on the floor playing and hugging when he suddenly thows himself backwards against me. As I was already lying down I had nowhere to go - He hit me head on, and he hit med hard! All we could do was pack up the kids in the car and go to the emergency room. Lucky me, since it was a direct hit and everything was still in place they never had to put anything back in it’s place. So this is what my nose looked like late last night…
//Cici
…
. 







