Har haft en bra dag, både vi och Nataniel. Tvättade honom på morgonen och gav honom mat. Efter lunch satt Janne med honom i typ två timmar. På kvällen var det min tur. När vi sklle lägga honom i kuvösen igen blev han jättearg och ville inte alls ligga som mamma lagt honom. Gapade och skrek en lång stund så mamma- (och pappa-) hjärtat nästan brast. Trots detta kände vi oss supernöjda eftersom han inte behövde nån extra syre alls under hela den tiden. Inte ens ett pling kom ur apparaten!

När vi kom tillbaka till hotellet kom vi inte in i rummet, Janne provade låsa upp dörren flera gånger, inget hände. Vi kollade numret på nyckeln och numret på dörren - jo det var rätt. Inget funkade så Janne fick gå ner till receptionen och de kom med huvudnyckeln. Efter två sekunders kärvande var vi inne på rummet igen och kunde ta en efterlängtad dusch.

//Cici

Jaa, då var sonen hyfsat stabil då. Kortisonet fungerar bra. Enda gången han har det lite kämpigt är i samband med måltiderna, annars så klarar han syret bra. Idag har han vid ett flertal tillfällen klarat sig på vanlig "rumsluft", alltså den luft och den syrehalt som alla vi andra andas och klarar oss på. Idag har de även tittat på hans blå ljumske men jag hann inte få nåt resultat, ska fråga i morgon förutsatt att jag kommer ihåg det.

I övrigt härjar farliga baciller på avdelningen. En sal är satt i karantän och nu tas prover på alla barn. I slutet på nästa vecka får vi veta om de är drabbade eller inte även på våran sal. Dessutom är bakterien väldigt ovanlig och resistent mot flera antibiotikasorter om jag förstått saken rätt. Så nu tvättar vi händerna och skrubbar dem tills skinnet lossnar och dränker sen in dem med sprit i rädsla att vi bär på bakterien och kan smitta Nataniel med den. Enda trösten är att det är en hudbakterie, så den är inte luftburen utan smittar bara vid kontakt. Dessutom (om jag hajat detta) så är bakterien bara farlig om barnet fått den i sig, typ via ett sår eller så. Sitter den på huden så kan de helt enkelt tvätta bort den. Så, vi håller i alla fall tummarna för att vi klarar oss undan denna "farliga" bacill och inväntar provsvaren.

//Cici

Jaha, idag har vi vågat oss in till storstaden. Blev inte så länge eftersom jag inte orkar gå hur mycket som helst. Var in på Tiimari och shoppade scrapbook-saker. Kan ju inte sy så mycket nu så jag tänkte att jag nog behövde en ny hobby *fniss*. Vi gjorde även ett besök på Sagolika ting, där är sannerligen en butik som vet att ruinera en . De har så mycket man vill ha, helt underbara barnsaker! Och de vet hur man tar betalt för dem. Lite handlat blev det ändå och vi bestämde på stående fot att vi måste dit och handla igen…’

Efter besöket i stan åkte vi tillbaka till hotellet för att äta lunch, då fanns det bara fiskgratäng och ärtsoppa kvar att välja på, allt annat var slut. Jag blev på jättedåligt humör då jag inte är så förtjust i fisk och hatar ärtsoppa. Gjorde några mackor och tog lite gurka i salladsbaren. De i köket tyckte dock att jag behövde äta mer än så och erbjöd sig att göra en omelett till mig. Jag tackade ja. En halvtimme senare kommer omeletten och då har de stoppat POTATIS i den! Jag ville inte ha omelett med potatis. Hade dock inte samvete att lämna den då de gjort den enkom så jag petade bort potatisen och åt resten.

Till middagen var det chili con carne. Toppen tänkte jag, men de hade kryddat den så mycket att jag inte kunde äta den. Som tur blev jag förvarnad och kunde välja pastagratängen istället. Den smakade inget annat än curry…så efter några tuggor gav jag upp. Ingen mat för mig idag, det blir en drickyoghurt och en macka i kiosken ikväll. I morgon ska jag sno en extra macka till frukost och spara på rummet så jag inte svälter ihjäl om de serverar nåt som inte är ätbart.

(Som parantes kan tilläggas att Janne stoppade i sig den mat jag lämnade så den gick inte till spillo om ni nu trodde det…kanske är det jag som bara är sjåpig?)

//Cici

Nu är Nataniel satt på kortison för att hjälpa upp syresättningen som han har så jobbigt med. Om detta hjälper så behöver de nog kanske inte sätta honom i respirator. Idag har de röntgat hans blåa ljumske så jag hoppas de har besked om detta i morgon och att det bara är ett blåmärke och inget annat. I övrigt är han stabilare än tidigare och mammahjärtat känns lite lugnare…

Janne har idag äntligen fått hämta sin efterlängtade akustiska bas som han fick pengar till när han fyllde 40. Nu sitter han på rummet och spelar för glatta livet!

//Cici

Hej och hå. Idag åkte Janne till Skellefteå över dagen och långsammare har inte dagen kunnat gå. Satt en timme med lilleman, var ner på förlossningen med mitt "magsår" (behöver inte komma mer eftersom det läker som det ska), satt ytterligare en timme med lilleman. Åt lunch, satt en timme på rummet och väntade att Angelicas jobbintervju skulle ta slut. Var till stan och fikade med Angelica, satt ytterligare nån timme på rummet, åt middag och gick upp till lilleman. Gav honom mat och sen blev han jättedålig precis innan jag skulle få ta ut och sitta med honom…Så nu åkte sonden in genom munnen igen (de hade satt den i näsan på eftermiddagen), nya blodprov och nerdragning av matransonen eftersom det oftast är efter matning som han får så jobbigt. Nåja, vi hoppas på nya krafter i morgon.

Har även ikväll fått vara på tårtkalas då en av föräldrarna fyllde år. Himla trevligt är det, och tårta är väldigt gott. Janne hann precis komma tillbaka i tid för en tårtbit, han också.

//Cici

Det är fortfarande lite ostadigt men det går långsamt åt rätt håll för Nataniel. Igår var första gången på nästan en vecka som vi fick ta ut och sitta med honom. Janne satt igår och jag idag. Det var supermysigt och vi mådde så bra.

Igår "firade" jag och Janne bröllopsdag. Fast firade är inte rätta ordet när man bott på hotell i snart två veckor och ätit alla måltider i samma resturang varje dag. Kändes lite trist att bröllopsdagen blev likadan som alla andra dagar, men vi kommer nog aldrig att glömma den.

Idag har vi varit bjudna på middag. Och vilken middag sen. En vietnamesisk familj som har sin son på Barn 4 inbjöd till inhemsk middag för jag och Janne och två andra familjer som de umgås med. Jag kan ju säga att den middagen slog mycket jag ätit i mitt liv. Ris, räkor på flera olika sätt och grönsaker - SUPERGOTT!!

//Cici

Ja, det verkar som om Nataniel är på bättringsvägen nu. De har plågat honom med att sätta in en ny venkateter som går från "handen till hjärtat", mer eller mindre i alla fall, för att ge antibiotika. De sa i alla fall ikväll att de trodde att vi nog kunde ta ut och sitta med honom igen imorgon så det känns skönt. han var mycket lugnare ikväll än vad han varit tidigare dagar.

Dessutom har ju nyblivna morföräldrarna kommit på besök. De kom igår för att se på sitt barnbarn. Presenter från gammel-morfäldrarna och flera andra hade de med sig. Inte vågar de stoppa händerna i kuvösen dock av rädsla för att göra honom sämre, trots att sköterskorna förklarat att det går bra. Även mormor och morfar har svårt att förstå att han är så liten…

Idag har vi hunnit vara på barnmässan på Nolia. Inte så mycket att se som jag hade hoppats på. En tur till Barnens Hus blev det också. Där blev det lite shoppat då de faktiskt hade kläder till prematura barn, så några plagg blev det.

Även hunden har fått lite nya saker. Hade ju nästan slut mat, inget godis och hade tuggat sönder sina leksaker. Som tur var så fanns en djuraffär bredvis Barnens Hus så även han fick lite presenter från husse och matte.

Nu är i alla fall jag helt slut. Har ju knappt lärt mig gå den långa vägen till Barn 4 och idag har jag varit på benen sen 08 och inte fått nån eftermiddagslur. Nu ska jag bara pumpa lite så lill-prinsen får mat, sen är det kudden som gäller!

//Cici

Hade oroskänslan i magen redan igår men viftade bort den. Vaknade i morse och det kändes inte alls bra. När vi kom upp på Barn 4 till Nataniel fick vi veta att han var satt på antobiotika-dropp igen, snabbsänkan var jättehög och de hade tagit en massa prover hit och dit. Under eftermiddagen och kvällen har han fått dropp istället för bröstmjölk, han har fått mer blod och ett tag funderade de på att sätta honom i respiratorn igen så att kroppen kunde koncentrera sig på att ta hand om infektionen och inte på att andas. När vi nu lämnade honom för kvällen kändes det dock lite bättre. Han fick äta igen och andades lugnt och jämt igen. Han kämpar på lill-prinsen våran. Ingen sittning idag alltså utan mest gråt och tandagnisslan. Skickade Janne att köpa en STOR godispåse så att jag kan tröstäta…

//Cici

Jodå, han har sluppit droppet och får nu all mat via sonden i munnen. Han har varit lite "syrekrävande" nu i två dagar men inget allvarligt. I morse fick han en skvätt blod. Inte helt ovanligt eftersom de tar en hel del blod till olika prover av allehanda slag och i morse var det dags att fylla på. Kan hända behöver han få mer antibiotika men de avvaktar fortfarande med beslutet. I övrigt mår han bara bra. Han ökar i vikt som han ska och jag hade en kängrusittning med honom på eftermiddagen och det är så mysigt.

//Cici

Vaknade igår natt av att något rann nerför magen på mig. Väckte Janne i panik som konstaterade att operationssåret läkte vätska. Det kändes ju lite oroväckande så i går morse trampade vi in på förlossningen och bad dem titta på såret. Å hej å hå, det visar sig att de glömt ta bort tapen över såret innan de skrev ut mig så nu är frågan om jag blöder invärtes, utvärtes eller bara håller på att ruttna bort  Eftersom jag redan äter så mycket antibiotika vill de inte sätta in ytterligare en kur utan håller tummarna för att det ska räcka med det jag redan äter. Såret ser i alla fall fint ut sånär som ett litet hematom (blåmärke). Men som om inte det vore nog har jag dragit på mig en svampinfektion, och den innebär nya mediciner. Kommer aldrig att få ett normalt liv igen känns det som.

//Cici