Äntligen kom dagen D. Dagen då vi fick elda upp vår enorma majbrasa som stått på tomten sen i höstas och bara väntat på att få brinna upp. Äntligen blir vi av med allt bråte som de förra ägarna inte städat bort och tagit med sig. Äntligen slipper jag se skiten varje gång jag tittar ut genom fönstret… Se så fint det brinner .

//Cici

Idag har jag varit trött, trött, trött. Neo har varit ett matvrak och väldigt sugsugen så han har inte heller sovit så mycket. Åtminstone inte så mycket att jag hunnit sova något. På Nataniel har det varit fullt ös hela dagen.

Ramses har i alla fall fått veta att han lever. Var ute på eftermiddagen på gården och när jag skulle in så kom han motvilligt men han kom in. Problemet var bara att han varit och grävt ett surhål i gräsmattan och när han gick genom hallen såg jag att han inte bara var blöt, han var lerig också ! Jag talar skarpt om för honom att stanna och komma tillbaka till hallen men han skiter fullständigt i mig utan går raka spåret in i köket och klafsar runt. Jag jagar efter honom och han försöker gömma sig under köksbordet. När detta inte fungerar verkar han ge upp och lommar iväg mot hallen med mig i hasorna. Tror ni inte den rackarns hunden gör ett tvärkast och svänger in i sovrummet och hoppar upp i sängen !! Jag kan säga att jag aldrig sett Ramses så skamsen som när 50+ kilo hund åkte i backen med ett vrål. Platsade honom i hallen och han vågade för en gång skull inte annat än att ligga kvar tills han blev hämtad när det var middagsdags en bra stund senare. Nu hoppas jag bara att han förstår att jag menar allvar annars också så kanske jag slipper vråla mig hes varje gång vi har varit ute en stund på gården.

//Cici

Även den här dagen har gått i besökens tecken. Först gjorde vi ett återbesök på BB för att träffa läkare och barnmorska. Allt var bara bra med Neo som fick godkänt. På eftermiddagen dök Maria och Johan upp med nästan alla barnen för att inspektera nytillskottet. Det blev en trevlig stund med mycket stoj. Sen på kvällen blev svärmor avlöst av mina morföräldrar som kom för att hälsa på ett par dagar och njuta av småkillarna .

//Cici

Idag dök min Lillebror och hans tjej upp för att kika på lilltrollet Neo. Med sig hade de en hoppgunga som Nataniel snabbt fattade tycke för. På eftermiddagen kom Mikke och Anna och hälsade på på en kopp kaffe. Efter det vek jag mer eller mindre in årorna för natten. Sov en stund före middan, sov ett par timmar efter middan. Nu har Neo precis ätit och jag är på väg isäng igen .

//Cici

Nytillskottet har nu äntligen fått ett namn: Alf Björn Neo Lestander, med tilltalsnamnet Neo.

//Cici

Då var första dygnet hemma avklarat. Bebis vaknade varannan timme under natten och var hungrig, ett riktigt matvrak med andra ord . Dagen har till stor del ägnats år barnen. Janne har hunnit med ett besök på ögonkliniken och på Coop. Under kvällen dök både gamla och nya vänner upp för att gratulera och få en kopp kaffe vilket resulterade i en trevlig kväll.

Den äldre av våra två småkillar har kommit in i en period då han önskar att han kunde själv. Gåstolen är inte längre lika eftertraktad då han vill gå själv. Detsamma gäller att krypa på golvet. Varför krypa när man kan gå? Det är bara det att han ju inte kan gå än vilket resulterar i en del utbrott från hans sida. Om han fick bestämma skulle vi vandra med krökta ryggar hela dagen för att hålla honom i händerna så att han får "gå själv" .

//Cici

Så här ser han ut, nytillskottet.

Han har fortfarande inte fått nåt namn än men det kommer väl så småningom.

//Cici

Nu har äntligen bebisen kommit! Det blev en "liten" kille till. 4120 gram, 53 cm lång och lik mamma så in i norden! Han föddes 11.36 den 22 april.

Nu har vi precis kommit hem och hoppas få lite ordning på tillvaron. Sen ska jag lägga upp lite bilder och sånt på nytillskottet .

//Cici

Nu åker vi in till förlossningen!

//Cici

Nu har vi gått fyra dagar över tiden och min mamma gav upp sin väntan på det nya barnbarnet och åkte hem. I morgonkväll kommer svärmor så då får vi se om hon har bättre lycka. Alla våra vänner är leds på att vänta och på Jannes jobb har jag hört ryktas om vadslagning gällande ankomsten av vår nya familjemedlem .

På syfronten har inget blivit gjort idag men igår fick jag färdigt Lottas block till blockbytet så att jag kunde skicka dem vidare till mamma. Nu hoppas jag bara att de inte är alltför sneda och vinda så att Lotta kan använda dem .

Har i alla fall får glada nyheter också. Två vänner som vi länge tyckt skulle bli tillsammans har äntligen fattat galoppen och slagit sina påsar ihop! Blev så jätteglad när nyheten nådde oss igår, tror jag log hela natten . Så stort grattis till Mikke och Anna, vi önskar er all lycka!

//Cici