Årets midsommarfirande är nu över. Mina morföräldrar och Jannes mamma firade med oss. Det blev en mycket trevlig helg vädret till trots. Åska och regn om vartannat gjorde att vi sket i grillningen på midsommarafton och dukade upp inomhus istället. Midsommardagen plockade vi dock fram grillen och passade även på att fira min mormors och morfars 45-åriga bröllopsdag!

Söndagen skulle vi till Mikke som fyllde år. Vi gav barnen lunch, packade skötväska och var på väg ut i bilen när telefonen ringde. Det var en kompis till Janne som var på väg till oss för att hälsa på. Vi bar in allt igen och satte på kaffepannan här hemma istället. När Jannes kompis med familj hade åkt dök min farbror med fru upp. De är hemma från Australien och hälsar på och hade vägarna förbi, jättetrevligt! När vi sent om sider var klara att åka var det middagsdags och läggdags för Nataniel. Det hela slutatde med att jag fick ensam åka och gratta Mikke på den stora dagen men det gick ju bra det med.

//Cici

I tisdags packade vi in pojkarna i bilen och drog till Umeå för att hälsa på mamma som ligger på lasarettet. Det blev ett kärt återseende. Dessutom fick vi relativt goda nyheter och det verkar som om att de kan göra mamma frisk - så småningom. Först måste hon återhämta sig efter deras misstag. Pojkarna skötte sig exemplariskt och blev snabbt hela salens gullgrisar.

Sov gjorde vi hos Lillebrorsans tjej. Naturligtvis hade vi glömt Nataniels säng så vi bäddade i Fannys hundbädd åt honom . Glömde tyvärr att fota det hela .

Onsdag eftermiddag åkte vi hem igen och nu sitter vi och väntar på att farmor och gammelmormor och gammelmorfar ska dyka upp för att fira midsommar med oss. Nataniel tyckte väntan blev för länge och passade på att ta ett dopp i polen medans vädret var varmt.

//Cici

Vet inte riktigt i vilken ände jag skall börja men så här är det i alla fall:

För "Farmor" verkar det ha löst sig ganska bra. Hon kommer att få ersättning för hunden hon förlorade och schäfern ska utvärderas men aldrig någonsin tillbaka till en "vanlig" familj igen. Visar det sig vara ett lynnesfel så kommer tiken att avlivas. Farmor har dessutom kanske en ny hund på gång - får se vad det blir längre fram.

För "Mormor" går det sämre. När de skulle göra titthålet lyckades klåparna ta hål på en tarm så hon blev raskt sämre. Dessutom tog det ett och ett halvt dygn för dem att hitta vad som fattades henne och sen var de tvugna att göra en totalt "onödig" operation för att laga sitt misstag. Så vad som nu händer med operationen hon skulle göra så fort som möjligt återstår att se. Hon måste i alla fall hinna återhämta sig från denna operation först. Själva åker vi ner till Umeå på tisdag för att hälsa på och få se med egna ögon hur hon ser ut.

Till de trevligare nyheterna kan jag i alla fall berätta att Nataniel tog sina första steg idag. Tre steg helt utan hjälp!

Annars har vi överlevt skolavslutningen och jag har dessutom haft Lotta på besök och fått sitta långa stunder vid min symaskin. Åh, vad härligt det är. Jag känner genast hur sylusten och inspirationen kommer tillbaka!

//Cici

Idag verkar vara en väldigt dålig dag. I alla fall om man är farmor eller mormor till nån av barnen på vår adress. Mormor skulle göra en titthålsoperation men den misslyckades, så hon blir hemskickad fråm Umeå i morgon i väntan på en större operation. Återstår att se vad det innebär.

Farmor är det ännu värre för, hon förlorade sin tre månader gamla hundvalp idag. Grannens hund- och människoelaka schäfer gick till attack mot hennes lilla pudel. Trots iltransport till veterinär i Älvsbyn gick valpens liv inte att rädda. Nu hoppas jag bara att hon får skälig ersättning för både hunden, resan och veterinärkostnaderna. Inte skulle jag tycka det var synd om de tvingades avliva schäfern heller. Tyvärr går det ju aldrig att ersätta ett liv, alla är ju unika, så även detta.

//Cici

Idag har vi varit på BVC med Neo. 6 105 gram och 60 cm lång, han växer lillkillen! Dessutom sover han allt oftare större delen av natten vilket ju är skönt för mig.

Nataniel har haft en period då han inte velat gå isäng. Vet inte om det är över än men det går i alla fall bättre nu än det gjort tidigare då han varit jätteledsen och skrikig (på Nataniels vis - inte som barn i allmänhet). Annars är han lika glad och go’ som alltid.

Nu stundar en hektisk vecka med besök, skolavslutning och Joypeak. Sen blir det sommarlov! …Och därmed också sommar, sol och värme hoppas jag.

//Cici

Det bara regnar och regnar. Jag är redan leds på det blöta vädret som följde efter förra veckans varma strålar. Jag fryser och springer omkring i mina koftor och jeans. Känns visserligen skönt att komma i sina vanliga kläder efter två graviditer men jag hade föredragit mina kjolar framför mina jeans .

Igår kväll dök mamma och pappa upp på väg ner till Umeå. Det blev en snabb visit. middag, sova, frukost och iväg igen. Nu håller vi tummarna att det går bra i Umeå och att allt ser bra ut så de kan göra en snabb liten operation och sen skicka hem min mamma - frisk.

//Cici

Den här veckan har gått i besökarnas tecken. De fyra senaste dagarna har det ramlat in vänner och bekanta på löpande band. Det har varit supertrevligt! Jag som varit så leds på att bara gå hemma har fått ny energi av allt kaffekokande och alla trevliga pratstunder på altan och kring köksbord. Tack kära vänner för att ni finns och för att ni inte glömt var vi bor .

//Cici