Idag kom morfar hit och hämtade mormor och Nataniel. Det var en mycket lycklig kille som satte sig i Gammelmorfars lastbil när de åkte. Jag var inte riktigt lika lycklig. Visst är det roligt att han får åka på "äventyr" och visst är det enklare att bara ta hand om ett barn då jag kämpar med värken men att vara utan honom i nästan två veckor känns övermäktigt. Det har nog aldrig varit så tyst i huset som det var i eftermiddags. Neo lekte för sig själv, tyst och stilla. Så stilla att han somnade mitt i leken!

Today my grandfather came to pick up my grandmother and Nataniel. It was a very happy little man who got in to his great grandfathers truck to leave for Arjeplog. I wasn’t quite as happy. Sure, it’s great that he get’s to go on adventures and it sure will be easier for me to deal with the pain having to only take care of one child, but to be without him for almost two weeks seems a bit long. I don’t think our house has ever been so quiet as it was this afternoon. Neo was playing all by himself and he must have been either very tired or very bored because he fell asleep.

//Cici

Gjorde klart min Noah’s ark-top häromdagen! Nu är det bara quiltning och kantband kvar. Jag är väldigt nöjd med mig själv med tanke på allt annat som händer runt omkring mig just nu. I torsdags var jag till läkaren och hon sade helt andra saker än min sjukgymnast så nu vet jag inte vad jag ska tro. Inte blir jag bättre heller .

Min mormor är här på besök. Det känns bra att få lite hjälp med barnen, men nu säger hon att hon ska ta Nataniel med sig till Arjeplog när hon åker i morgon och jag har ångest!!! Nästan två veckor utan lillskrutt, hur ska jag överleva med bara ett barn att ta hand om?

_____________________________________

Finished my Noah’s ark top the other day! Now it just needs some quilting and a binding. I’m pretty pleased with myself considering all else that is going on. I met with a doctor thursday and she said something totally diffirent then my physioteraphist so now I don’t really know who to believe and I’m still not getting any better .

My grandmother is here for a visit. It’s good getting help with the kids but now she’s talking about taking Nataniel home with her when she leaves tomorrow and I find myself filled with anxiety!!! Almost two weeks without my baby, how ever will I survive with just one boy to take care of??

//Cici

I går fyllde Nataniel 2 år!! Vet inte vart tiden har tagit vägen, tycker inte riktigt att jag hinner med, kanske håller jag på att bli gammal . Födelsedagen firades lugnt och sansat här hemma. Han hade ju redan firats under helgen när vi var hos mormor och morfar. Massor av paket fick han öppna och jättefina presenter fick han. Tårta och kakor inmundigades och vi hade en trevlig kväll.

Yesterday Nataniel turned 2!! I don’t really know where the time has gone, can’t keep up anymore, maybe I’m growing old . We celebrated his birthday at home in peace and quiet. He had already been celebrated during the weekend when we were visiting his grandparents. He got to open a lot of gifts and got lots of wounderful things. We ate cake and cookies and had a great evening.

//Cici