Äntligen är det helg igen och jag hade sett fram emot att ta det lite lugnt, hälsa på vänner och bara gassa i solen. Igår var jag dock helt slut och längtade mest till sängen. Fick främmande på kvällskvisten, drack kaffe och surrade och var naturligtvis inte ett dugg trött när det var dags att sova… *suck*

Idag var planen att hälsa på Maria och Johan på eftermiddagen samt handla lite nödvändigheter. Janne fick dock en energi-kick utan dess like och började kratta ihop det sista ute, klippa gräsmattan, trimma kanterna, sätta upp hönsnät till klätterväxterna och fixa staketet som gav vika förra året, även partytältet kom upp. Detta innebar att när han var färdig var det nästan dags för Neo att äta, vi hade båda oduschat och vi insåg att vi inte skulle hinna åka och hälsa på dem. Jag tycker naturligtvis att det var jättebra att allt det där blev gjort, det behövdes och det var bra att han gjorde det när energin fanns. Men, jag blev jättebesviken att vi inte kunde åka till Maria och Johan, jag hade verkligen sett fram emot det. Missförstå mig rätt, jag är jättetacksam men jag hade behövt komma hemifrån och få göra nåt annat en stund. Nåja, de finns ju kvar en annan dag.

Neo växer med raketfart, väger nu 5 730 g och är 59 cm lång! Han har med andra ord snart vuxit ikapp Nataniel, det känns i alla fall så. Nataniel lär sig hela tiden nya saker, det senaste är att vinka och klappa händerna.

Annars plågas vi i värmen. Det är inte nådigt varmt inne hos oss med alla dessa stora fönster som följer solen alla dygnets timmar. Vi har i alla fall hittat ett myggfönster till sovrummet så det är lite svalare där åtminstone.

//Cici

Började så storslaget igår med att städa. Orkade TV-rummet och sen fanns inga krafter kvar. Idag har toaletterna fått sig en omgång. Har insett att när jag väl kommit igenom huset så får jag börja om igen från början . Inte mycket att göra åt dock. I morgon är det helg, det ser jag fram emot. Är ingen dans på rosor nu när Janne börjat om att jobba igen, men i helgen är han ledig.

Var på BVC med Skrutten idag också. 7,5 kg och 69 cm - han är ingen lite kille längre! Han klarade galant av hörseltestet de gjorde och hon imponerades av hans aptit. Hon trodde att han åt småburkar med puré *fniss* det slutade han med för länge sen, nu är det stora burkar som gäller. Hon tyckte också att han kunde sitta okej även om han är lite obalanserad. Sen försökte hon förklara för Skrutten att han måste lära sig krypa innan han börjar gå.

//Cici

*suck* I morgon har Janne slut semester så då återgår vi till den grå vardagen igen. Käns lite tungt men förhoppningsvis så sover Skrutten lite bättre nu så det kanske räcker med att gå upp en gång de flesta nätterna. Dessutom jobbar Janne tre dagpass till att börja med och även om de är de längsta passen så känns de kortare eftersom han kommer hem tidigare på kvällen.

Idag har jag äntligen fått tummen ur och börjat packa upp mitt syloft. Upptäckte att många kartonger som blivit uppburna inte ska vara där så då blev det plötsligt mindre att greja på med. Det mesta är nu uppackat men jag saknar fortfarande en del saker som jag måste ner i källaren och leta reda på. De kan rimligtvis inte finnas nån annanstans. Men det är svårt att sy utan tråd och min trådburk är spårlöst försvunnen liksom hälften av mina mönsterpärmar. Det trista i kråksången är att jag inte riktigt vet var jag ska få plats med pärmarna när jag hittar dem men det ordnar sig säkert!

//Cici

Idag tog vi Skrutten och svärmor med oss och åkte ut till solbacken. Där förärade farmor barnbarnet med ett babygym och lite sänglinne till hans spjälsäng. Sen handlade vi lite mat och en massa vin och blev bjudna på restaurang!

På eftermiddagen kom min mormor och morfar med släpvagn och fyrhjuling, även den med ett litet släp. Så nu har vi lastat och burit och burit och lastat. I morgon bitti 07.00 står de utanför portarna till återvinningsgården för att lasta av allt skrot. Sen är det bara att börja om igen! Hönsgården är redan ett minne blott liksom allt rat som fanns inne i uthuset. Vilken skillnad det blev! I morgon väntar skrotet på baksidan av uthuset och vi jobbar, jobbar, jobbar…

Sent om sider grillade vi, drack vin och åt ostbricka med kex och frukt. Jättegott! Konstaterade i afton att det var tio månader sen jag drack ett glas vin och nu har jag hunnit med 5-6 glas på en vecka!

//Cici

Idag har vi firat Jannes födelsedag. Vi har ätit tårta, fikat och ätit mer tårta. Hela dagen har en strid ström av goda vänner dykt upp för att gratta och vi har fikat lite till. Har faktiskt inte ätit ett lagat mål mat på hela dagen så det var tur att vi hade gjort smörgåstårta! Nu är båda dessa slut och av Pavlovan finns det heller inte mycket kvar. Det har varit en jättetrevlig dag med många skratt. När sista gästerna gått för dagen fick vi upp ett arbetsil. Morfar och mormor ska komma i morgon och hjälpa oss att frakta bort en massa skrot från tomten så ikväll gjorde vi ett ryck och tömde större delar av uthuset på förra ägarnas skrot. Det kändes jätteskönt att äntligen kunna utnyttja utrymmet till våra egna behov.

//Cici

Hej och hå, jobba på!

Igår och idag var Janne ledig. Vi tog då tillfället i akt och har jobbat som sjutsingen här hemma. Janne har fixat med golvlisterna (bara ett rum kvar), jag har tömt yttre hallen på skrot, vi har varit en vända på återvinningen med skräp och tomma lådor. Har fått ordning i förvaringsrummet i källaren så nu har vi någonstans att ställa lådor som inte ska packas upp. Vi har börjat få upp tavlor på väggarna så det känns mer hemtrevligt och som att vi faktiskt bor här. Dessutom så är det faktiskt inte så värst många lådor kvar att packa upp! Nu ska jag försöka tömma den inre hallen på skrot så att Janne kan fixa klädskåpet som står där. Sen ska jag packa upp mitt syrum, för jag längtar så fruktansvärt efter att få sy lite igen.

På Skruttfronten händer det STORA grejor - han har idag invigt AIK-flaskan som Janne inhandlade medan Nataniel fortfarande låg i kuvösen. Detta innebär att alla småflaskor på 125 ml har ställts undan eftersom Nataniel idag åt hela 170 ml/måltid!!! Vi trodde knappt våra ögon, det är inte konstigt att han växer så det knakar. Det känns som att han använder kläder, jag tvättar dem och sen får jag lägga dem i en låda för att de är för små. Gick så sent som idag igenom hans garderob och rensade bort en massa plagg. Snart är det dags för en ny rensning för det är inte länge till som han kan ha storlek 56. Förutom att växa så har Nataniel dessutom gjort flera långsov på nätterna så det verkar som om vi kanske så småningom bara behöver kliva upp en gång. Något som i alla fall jag ser fram emot. Det är himla tungt när Janne jobbar och jag ska upp flera gånger, hade nog vart lite lättare om jag ammat men det kan vara som jag bara fantiserar…

Nu ska jag njuta av den sömn som natten erbjuder och jag ska sova riktigt bra efter ett gott dagsverke.

//Cici

Igår kom elektrikern hit så nu har vi ström överallt och ugnen fungerar igen. På torsdag kommer han tillbaka och kopplar om alla våra termostater så att inte värmen står på för fullt ös. Då kanske det blir lite svalare här inne så vi orkar arbeta lite. Janne var och lånade en elektrisk gersåg så nu hoppas jag att vi får alla golvlister på plats innan han börjar om och jobbar på lördag. Skulle vara skönt att ha fått det gjort så vi kan koncentrera oss på att packa upp de sista lådorna och börja få upp lite på väggarna.

Idag är vi trötta och slutkörda. Det är som om luften gått ur oss. Kanske har det med regnet att göra, inte vet jag. Det är i alla fall svårt att få nåt gjort.

//Cici

Nu är det färdigtapetserat! Sängen har kommit på plats i sovrummet och det är superskönt att äntligen få sova i sin egen säng - på riktigt! Det fattas fortarande lite golvlist och taklist men det får vara ett tag till. Nu vill jag få möblerna på plats så att jag kan börja packa upp alla lådor och kartonger som fyller källaren. Igår kom Mikke och Ange på besök och med hjälpa v grannarna så kom soffan på plats på övervåningen. Trapphuset var alldeles för trångt och soffan alldeles för stor för att ta den vägen så vi fick slänga den över kanten på loftet!

Idag är vilodag. Varmt och soligt. Tog bilen in till stan för att handla lite och hälsa på goda vänner. Så nu har även jag fått se Mikkes lägenhet! I morgon väntar rättegång och sen är det åter till alla lådor och kartonger igen.

//Cici

Igår sattes halva andningsmedicinen ut. På fredag försvinner resten och om allt går bra är vi hemma innan utgången av nästa vecka! Hade aldrig trott att det skulle gå så fort!

Igår gjordes Nataniels rum i huset färdigt, sånär som på taklisterna. I helgen måste jag få sovrummet tapetserat så att även vi har någonstans att bo när vi kommer hem. Tur att mormor och morfar, även mamma och pappa, varit effektiva under tiden de varit och hjälpt oss. Jag ser att det finns ett slut på det hela nu. Åtminstone på insidan av huset. Idag åkte min mormor och morfar hem efter ett besök hos barnbarnsbarnet. I morgon kommer förhoppningsvis Nataniels farmor på besök, om hon fått tillbaka bilen från verkstan vill säga…

//Cici

Oj, vet inte riktigt var jag ska börja. Det har ju onekligen gått ett tag sen sist jag skrev. I fredags vid 10-tiden hämtades vi med ambulans på Barn 4 för hemfärd till Skellefteås Barn 14. Nataniel skötte sig utmärkt hela resan hem. Vi blev installerade i ett rum och han i neonatalsalen. Han är för övrigt enda barnet i den salen så gissa om han får all uppmärksamhet! Sen blev det fika med goda vänner och middag på kina tillsammans med "mormor" och "morfar". På lördagen åkte vi hem till huset en sväng, lastade ur bilen och kollade läget. Än är mycket kvar att göra. Tack vare en snäll pappa är nu i alla fall Nataniels sovrumstak både spacklat och målat. De nygamla golven kände vi först inte igen. Trodde för ett ögonblick att de lagt in nya golv istället för att slipa de gamla… Söndagen ägnades åt Gudstjänst och besök av mitt arbete samt mina föräldrar. Mamma är nu mormor på riktigt då hon för första gången hållit i barnbarnet . Även mammas kusin var med och fick hålla. Jag behöver nog inte påpeka att de inte hade lätt att slita sig.

På måndagen turades jag och Janne om att åka till huset. Han åkte ut och putsade väggar som ska tapetseras och jag var dit och målade innertaket klart. Träffade min egen mormor och morfar som just nu är ute i "Rag" för att kratta tomten och rensa ogräs. Man kan snart inte tro att det är samma tomt längre. Morfar hade till och med med sig motorsågen för att kunna kapa träd och buskar.

Idag är det tisdag igen. Läkaren väntar svar på hur hög teofellinhalten är och om han får det resutat han väntar sig så kommer Nataniel mest troligt att trappas ur andningsmedicinen med början i morgon! Sonden åkte idag på morgonen. Nataniel har varit jätteduktig och äter de flesta måltiderna alldeles själv. Nu är det "fri nappning" som gäller hädanefter.

Måste även säga att jag trodde att övergången från intensivvård skulle vara svårare för oss som föräldrar, men jag är glad att vi tog möjligheten att få komma på studiebesök. När vi äntligen kom hit var vi så inställda på alla förändringar så det har faktiskt inte varit jobbigt alls. Både jag och Janne är helt avvänjda från "spriten" och tanken att ta av oss vigselringar har inte ens passerat hjärnan. Det känns jätteskönt. Mer som att han är våran bebis som vi bestämmer över än nån som kan få allvarliga infektioner vid minsta bakterie. Detta hindrar dock inte mamma att hålla andan när de kopplat lös saturationsmätaren för gott, eller att vi antagligen kommer att sova i skift de första nätterna!

//Cici